Barnkonsekvensbedömningar inte självklar del i åländska lagförslag. Ny rapport och rekommendationer

bild på rapportens omslagssida

Ålands ombudsmannamyndighet publicerar idag en studie som Sara Nordell har genomfört inom ramen för högskolepraktik.

Finns det barnkonsekvensbedömningar i åländska lagförslag? En analys av åtta lagförslag från år 2018-2020.

Studien presenteras vid ett frukostseminarium 9 oktober kl. 8.30 efterföljt av en diskussion med inbjudna gäster (minister Annika Hambrudd, minister Annette Holmberg-Jansson, lagberedningschef Hans Selander) samt deltagare. (Auditorium Sälskär, Ålands lagting, sänds även på myndighetens FB) [du kan även titta på seminariet i efterhand via länken]

* * *

Sammanfattning: 

Studien undersöker hur åländska lagförslag följer barnkonventionen och i vilken omfattning barnkonsekvensbedömningar görs. Studien har två frågeställningar:

  • Hur ser barnkonsekvensbedömningarna ut i åtta åländska lagförslag mellan år 2018–2020
  • Hur ser landskapets lagberedare och avdelningsjurister på barnkonsekvensbedömningar. 

För att svara på den första frågeställningen har elva frågor från studiens teoridel och från Justitieministeriets publikation Konsekvensbedömningar av lagförslag, Anvisningar (2008) om vad som ska ingå i en konsekvensbedömning plockats ut. Lagförslagen analyseras utifrån frågorna. För att svara på den andra frågeställningen har en enkät utarbetats med tio frågor som berör lagberedningsprocessen och konsekvensbedömningar. Respondenternas svar summeras genom att kategoriseras och sammanfattas.

Studien konstaterar att barnkonsekvensbedömningarna görs med varierande omfattning. Lagförslagen som analyseras är utvalda för att de påverkar barn antingen direkt eller indirekt. Således finns det grund för att göra barnkonsekvensbedömningar i alla lagförslag. Enbart i ett av åtta lagförslag har en omfattande barnkonsekvensbedömning gjorts där barn fått vara med och bli hörda. I de övriga lagförslagen är barnkonsekvensbedömningen bristfällig och det framkommer inte om barn har fått framföra sina åsikter. Enkätsvaren tyder på att det inom lagberedningen inte finns tillräckligt med riktlinjer eller styrning vid bedömningen av konsekvenser för barn. Ingen av respondenterna svarade att de hör barn när konsekvenser för barn ska bedömas och det sammanfaller med resultatet från analysen av lagförslagen. Respondenterna önskar mer verktyg, utbildningar och anvisningar om barnkonsekvensanalyser för att underlätta konsekvensbedömningarna.

Resultatet tyder på att barnkonsekvensbedömningar inte är en självklar del i lagberedningen och det verkar finnas en avsaknad av kunskap om barnkonsekvensbedömningar. I majoriteten av de undersökta lagförslagen skrapas det främst på ytan. Det hänvisas till barnkonventionen och barnets bästa men någon mer omfattande analys görs inte.

* * *

Ålands ombudsmannamyndighet har till uppgift att trygga barnets ställning och rättigheter på Åland. Däri ingår bland annat att bevaka den åländska lagstiftningen och det samhälleliga beslutsfattandet samt bedöma deras effekter på barnets välfärd. Myndigheten är en remissinstans, vilket innebär en möjlighet och inbjudan att ge utlåtanden på vissa lagförslag och ibland även andra viktiga styrdokument som Ålands landskapsregering bereder eller fastställer. Myndigheten blir även regelbundet kallad till höranden av olika utskott i lagtinget när lagförslagen hamnat på lagtingets bord för behandling.

”Vi har observerat att det ofta saknats en barnkonsekvensbedömning värd namnet i de åländska lagförslagen. Samtidigt har vi märkt att man under senare år tex i Ålands lagting har lyft frågan om att barnkonsekvensanalyser behövs. Vår erfarenhet är dock att det verkar råda lite olika meningar om vad det är och hur det ska göras.  Detta är bakgrunden till att vi gjort den här studien. Vi hoppas att studien bidrar till att belysa vilka utmaningar som finns och att steg tas politiskt och administrativt i förvaltningen för att svara upp mot utmaningarna” säger Johanna Fogelström-Duns, barn- och diskrimineringsombudsman samt myndighetschef vid Ålands ombudsmannamyndighet.

Ålands ombudsmannamyndighet konstaterar att avsaknad av barnkonsekvensanalyser i lagförslag inte är unikt för Åland. Även i Finland visar utredningar att konsekvenser för barn och unga identifierats i få av regeringens propositioner på 2010-talet.[1] Det finns med andra ord mycket arbete att göra. Sedan några år tillbaka pågår ett arbete nationellt med att ta fram en barnstrategi för Finland. Arbetet är en direkt respons på de rekommendationer som FN:s barnrättskommitté riktade till Finland 2011.[2] Syftet med barnstrategin är att få en övergripande policy och handlingsplan för hur barns rättigheter enligt barnkonventionen ska tillgodoses i landet.  Ålands landskapsregering och Ålands lagting bör hämta inspiration utifrån barnstrategin för Finland för att göra något motsvarande. Detta för att stärka arbetet för barns välfärd och rättigheter på Åland. Det skulle även bidra till att uppnå utvecklings- och hållbarhetsagendans vision och de strategiska utvecklingsmålen: välmående människor vars inneboende resurser växer samt alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället.  

 

ÅOM:s rekommendationer till landskapsregeringen och lagtinget:

  1. Prioritera barnen genom att göra en tydlig politisk beställning för att utveckla en barnstrategi för Åland, samt genom att ställa upp tydliga målsättningar för barn- och ungdomspolitik. Det behövs avsättas resurser för detta strategiarbete som bör göras tvärsektoriellt, samt resurser för genomförandet när strategin väl är på plats.  

  2. Uppdatera landskapslag (1972:13) om lagberedningen så att krav på att utreda konsekvenser för barn inkluderas i 2 § 2 mom. Ta fram anvisningar för vad som ska ingå i barnkonsekvensbedömningarna. För barnkonsekvensbedömningar kan man se till omvärlden (tex Skottland)[3] för att hitta inspiration och modeller. 

  3. Öka medvetenhet och kunskap om barns rättigheter, samt ge verktyg till de som ska genomföra barnkonsekvensanalyser. Ordna fortbildningar för tjänstemän och politiker. Konsekvensbedömningarna bör göras i ett tidigt skede av beredningen och bör ske tvärsektoriellt. Det är viktigt att säkerställa inhämtning av bred kunskap och perspektiv när bedömningarna görs. 

  4. Hör barn och unga som del av konsekvensbedömningen. Säkerställ att de barn och unga som hörs har tillräckligt med tillgänglig och åldersanpassad information om sakfrågan det handlar om. Säkerställ att det är en relevant fråga för de barn och unga som hörs, att deltagandet är frivilligt och att återkoppling görs. Säkerställ att de som ska höra barn och unga har verktyg och tillräckliga resurser för detta. Hörandet av barn och unga kan ske genom samarbete med föreningar, skolor och även genom särskilda målgruppsanpassade medborgardialoger. Barnet har rätt att bli hört. Detta uttrycks i barnkonventionens artikel 12 och i funktionsrättskonventionens artikel 7. Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 12[4] ger vägledning hur artikeln ska förstås och hur man ska gå tillväga.

  5. Ge ÅSUB i uppdrag att som del av sin basverksamhet sammanställa barnstatistik och tillgängliggöra information för beslutsfattare. Mycket information finns redan, men behöver paketeras (alternativt utveckla sökmotorer). Det finns exempel på detta i Sverige, där Barnombudsmannen och SCB (statistiska centralbyrån) samarbetar för att tillgängliggöra en digital statistiktjänst Max18[5] som samlar statistik om barn och ungas levnadsförhållande. Tillgängliggör information som framgår i den nationella undersökningen Hälsa i skolan till den del det berör Åland.[6] 

  6. Utveckla en kvalitetsmekanism för att granska lagförslag innan de skickas vidare till lagtinget. Det borde finnas en systematisk kvalitetskontroll med avstämningar under hela lagstiftningsprocessen. Exempelvis kunde en specialsakkunnig i barnrätt finnas inom landskapsförvaltningen som kan tillhandahålla spetskompetens och sakkunskap i lagstiftningsprocessen, men även i andra processer och arbete som allmänna förvaltningen ansvarar för. Lagtinget bör skicka tillbaka lagförslag med bristfällig barnkonsekvensbedömning.

 

Varmt tack till Sara Nordell som utfört studien, samt till ombudsmannanämnden för värdefulla insikter och kommentarer på studien och rekommendationerna. 

Handledare Johanna Fogelström-Duns och Benjamin Sidorov

________________

[1] Till exempel undersökning av Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo) vid Helsingfors Universitet. Citerad i Social- och hälsovårdsministeriets rapport 2020:24, sid.37

[2] CRC/C/FIN/CO/4 (tillgänglig på www.ohchr.org)

[3] https://www.gov.scot/publications/childrens-rights-wellbeing-impact-asse...

[4] www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/ak12_2019.pdf

[5] https://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/

[6] Detta finns tillgängligt för åren 2011, 2013 samt 2015 på www.regeringen.ax