Klientens rättigheter

Som klient inom socialvården styrs dina rättigheter av Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (klientlagen). Lagens syfte är att främja klientmedverkan och förtroendefulla klientrelationer, samt garantera allas rätt till socialvård av god kvalitet och ett gott bemötande. Du ska bemötas på ett sådant sätt att ditt människovärde, din övertygelse och din integritet respekteras. Dina önskemål, åsikter, fördelar och individuella behov samt modersmål och kulturella bakgrund ska beaktas då du får socialvård. Ingen får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller funktionsnedsättning.

Dina rättigheter inom socialvården - viktiga punkter

  • Du har rätt till socialvård av god kvalitet och ett gott bemötande.
  • Du har rätt att få en utredning över åtgärder som föreslås för dig och även om deras verkningar.

Din vårdplan

  • Hur socialvården ordnas bestäms i myndighetsbeslut eller genom ett skriftligt avtal. En plan för service och vård sätts upp i samråd mellan dig och socialvården.
Läs mer om din vårdplan
  • Din vårdplan ska utformas tillsammans med dig eller, om du inte kan delta, tillsammans med dina anhöriga, närstående eller lagliga företrädare.
  • Service- och vårdplanen kontrolleras och ändras vartefter dina behov av tjänster förändras. Planen ska vara tillräckligt detaljerad. I din service- och vårdplan ska dina individuella förhållanden och specialbehov beaktas.
  • En plan behöver inte göras upp om det till exempel är fråga om tillfällig rådgivning och handledning eller om det annars är uppenbart onödigt att göra upp en plan.

Självbestämmande och medbestämmande

  • Din självbestämmanderätt ska respekteras då vårdplanen sätts upp.
Läs mer om självbestämmande och medbestämmande
  • Du har rätt att själv bestämma om dina egna angelägenheter i så stor utsträckning som möjligt.
  • När socialvård ges ska dina önskemål, åsikter, intressen och individuella behov beaktas.
  • Det kan finnas situationer där du själv inte förmår delta och påverka planeringen av socialvårdstjänster eller andra åtgärder som anknyter till den socialvård du får. Sådana situationer förekommer till exempel i vård och omsorg för personer med demenssjukdomar, utvecklingsstörning, rusmedels-eller psykiska problem. I sådana fall ska personalen höra både dig och dina lagliga företrädare eller anhöriga.

Rätt till information

  • Du har rätt till information om dina rättigheter och skyldigheter, om olika åtgärdsalternativ och deras verkningar, samt om andra omständigheter som är av betydelse för hur din sak behandlas och avgörs.
Läs mer om din rätt till information
  • Den information du får ska ges på ett sådant sätt att du tillräckligt väl förstår dess innehåll och betydelse.
  • Du har rätt att ta del av uppgifter om dig själv, men du har också en skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för att du skall kunna få socialvård.

Handlingssekretess och tystnadsplikt

  • Alla handlingar som gäller dig ska hållas hemliga. Tystnadsplikten gäller den som ordnar eller producerar socialvård, anställda, samt alla som har förtroendeuppdrag inom socialvården.
Läs mer om sekretess och tystndsplikt
  • Tystnadsplikten omfattar en större mängd information än handlingssekretessen eftersom en stor del av sekretessbelagda uppgifter aldrig blir nedtecknade.
  • Alla handlingar som gäller dig ska hållas hemliga. Uppgifter ur en hemlig handling får lämnas ut med ditt uttryckliga samtycke eller om det särskilt bestäms i lag.
  • Personalen får inte röja det som står om dig i en sekretessbelagd handling. Tystnadsplikten gäller även uppgifter som vore sekretessbelagda om de ingick i en handling.
  • Tystnadsplikten gäller också information om andra omständigheter som personer inom socialvården fått kännedom om i samband med olika uppdrag.
  • En person som i sina arbetsuppgifter eller som part i ett ärende fått sekretessbelagda uppgifter får inte använda dem för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan.

 

Minderåriga klienter

  • Alla åtgärder som vidtas gällande barn inom socialvården ska se till barnets bästa. 
  • Föräldrar eller andra vårdnadshavare har det primära ansvaret för ett barn. Barnet ska däremot höras och har rätt till inflytande enligt sin utvecklingsnivå. 
  • En intressebevakare ska utses för barnet om det finns grundad anledning att anta att vårdnadshavaren inte kan bevaka barnets intressen på ett opartiskt sätt, till exempel på grund av sjukdom eller brottsmisstanke, och att det samtidigt är nödvändigt att utse en intressebevakare för att ärendet ska bli utrett eller för att säkerställa barnets intressen. 
  • Ett barn kan förbjuda att upplysningar gällande honom eller henne lämnas till vårdnadshavare, om vägande skäl finns.