Patientens rättigheter

Alla har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet där människovärde, övertygelse och integritet respekteras. Vård ska ges på lika villkor så att människor inte särbehandlas, till exempel beroende på ålder, hälsotillstånd, handikapp eller hemort.
Om du som patient är missnöjd med vård eller bemötande har du rätt att göra en anmärkning till ansvarig person eller en ledande tjänsteinnehavare inom hälso- och sjukvården.

 

Dina rättigheter inom hälso- och sjukvård

  • Du har rätt till god vård och ett gott bemötande.
  • Du ska meddelas en tidpunkt för vård. Om tidpunkten ändras, ska en ny tidpunkt meddelas i god tid. Du ska även få reda på orsaken till ändringen.
  • Om du är missnöjd med vården kan du göra en anmärkning och gå vidare med ett klagomål. 
  • Vid patientskada kan du söka ersättning hos Patientförsäkringscentralen.

 

Samförstånd och självbestämmanderätt

  • Vård och behandling ska ges i samförstånd med dig som patient. Du ska få upplysningar av läkaren om din sjukdom, om behandlingsalternativ och deras eventuella biverkningar på ett sådant sätt att du förstår vad det är frågan om. 
Läs mer om samförstånd och självbestämmanderätt
  • Om du inte vill genomgå en föreslagen undersökning eller ett vårdingrepp ska du och vårdinrättningen försöka komma överens om ett annat behandlingssätt. Du har inte rätt att få vilken som helst behandling efter eget önskemål, men kan däremot helt och hållet vägra ta emot vård eller behandling också om det skulle kunna leda till din död.
  • Om du på grund av hälsotillstånd inte kan fatta beslut om vård eller behandling ska läkaren före ett viktigt vårdbeslut försöka klargöra din vilja genom att diskutera med din lagliga företrädare, en nära anhörig eller någon annan närstående person. Har dina närstående olika åsikter om vården eller behandlingen fattar läkaren själv vårdbeslutet enligt det som han eller hon anser vara det bästa för dig.
  • Har du lämnat vårdtestamente ska det iakttas också om dina anhöriga tycker annorlunda. Läkaren diskuterar ändå med de anhöriga om ditt tillstånd och behandling, om du inte uttryckligen har förbjudit detta.
  • I brådskande fall, till exempel vid olycksfall, vidtar läkaren åtgärder för att rädda ditt liv även om din egen vilja eller de anhörigas samtycke inte kan eller hinner utredas. Du får dock inte ges sådan behandling som är i strid med ett vårdtestamente.

 

Viljeyttring/vårdtestamente

  • Du har rätt att få din vilja gällande eventuell framtida vård och behandling noterad i dina journalhandlingar. En viljeyttring kan göras muntligt eller skriftligt. Detta kallas även för ett vårdtestamente.         
Läs mer om viljeyttring
  • Med viljeyttring avses din vilja gällande framtida vård och behandling.

  • Om du vill uttrycka din fasta vilja för framtiden under en vård­period, ska en tydlig anteckning om detta göras i journalhandlingarna. Om viljeyttringen finns på en separat handling ska denna fogas till journalhandlingarna som kopia.

  • En viljeyttring används i situationer där du inte längre själv är förmögen att uttrycka din vilja. På så sätt kan du utöva din självbestämmanderätt även efter att du inte längre förmår att fatta beslut om vård på det sätt som avses i patientlagen.

  • Du har alltid rätt att ändra eller återkalla en viljeyttring.

 

Rätt till information

  • Du har rätt att få upplysningar om ditt hälsotillstånd och om vården eller behandlingen.         
Läs mer om din rätt till information
  • Innan vård eller behandling inleds bör du få klarlagt dess betydelse, omfattning, riskfaktorer, möjligheterna att behandlingen misslyckas, komplikationer samt olika vård- och behandlingsmetoder och deras verkningar.

  • Det är viktigt att upplysningen ges på ett sådant sätt att du tillräckligt väl förstår informationens innehåll och betydelse. Om personalen inte talar samma språk som du eller om du har en hörsel-, syn- eller talskada och inte kan göra dig förstådd ska i mån av möjlighet en tolk anlitas.

  • Du ska inte behöva fråga efter information för den skall ges automatiskt. Du har däremot rätt att vägra att ta emot information. 

 

Din journal

  • Du har rätt att se dina journalhandlingar. Patientuppgifterna är sekretessbelagda för utomstående och får i regel inte heller lämnas till anhöriga utan ditt samtycke.
Läs mer om journal och patientuppgifter
  • Alla uppgifter som har betydelse för din diagnos och behandling samt alla vårdbeslut och samtal som förts med dig och dina anhöriga ska införas i journalhandlingarna.
  • Du har rätt att läsa journalen och att få eventuella fel i den rättade. En läkare kan förbjuda denna rätt och det finns grundad anledning att misstänka att vetskapen om uppgifterna kan äventyra ditt hälsotillstånd eller att det medför allvarlig fara för någon annans rättigheter.
  • I övrigt är journalhandlingarna sekretessbelagda. Uppgifter får inte heller lämnas ut till anhöriga utan ditt skriftliga tillstånd, med undantag av vissa situationer som nämns separat i lagen.
  • Vid vårdenheten har endast de som deltar i patientens vård rätt att läsa journalhandlingarna. Tillsynsmyndigheterna inom hälso- och sjukvården har rätt att ta del av journalhandlingarna till exempel för att utreda en klagan.
  • Misstänker du att någon har missbrukat uppgifter ur din journal kan du begära en utredning från loggregistret. Av registret framgår vem som varit in i journalen.